Främjar mänskliga rättigheter i hela Nova Scotia

Förespråkaren Otis Daye är på en resa för att göra mänskliga rättigheter till verklighet i hela Nova Scotia, Kanada.

Otis Daye är en förespråkare för mänskliga rättigheter som arbetar med Internationella Ungdomar för Mänskliga Rättigheter-programmet i Nova Scotia, Kanada, vilken är en av landets 13 provinser och territorier och ligger på Nordamerikas östkust. Daye är jämlikhetskonsulten för Halifax Regional Centre for Education, det offentliga skoldistriktet som ansvarar för 137 skolor.

Daye föddes och växte upp i Halifax, Nova Scotia, med en afrikansk-novascotisk far och en guyansk mor. Hans farfar var kanadensisk lättviktsmästare i boxning, den första svarta Sergeant at Arms i Kanada och en människorättsaktivist. En gata namngavs efter hans farfar, liksom ett institut för afrocentriskt lärande: Delmore ”Buddy” Daye Learning Institute. Under årens lopp har Otis Daye varit skådespelare, låtskrivare och artist. Han säger att hans son, Bishop, utan tvekan är hans största prestation.

”Jag har alltid varit engagerad i att hjälpa ungdomar att utvecklas i Nova Scotia.

Min farfar är en stor motivation till varför jag gör det arbete jag gör. När möjligheten först dök upp befann jag mig i en position som jag verkligen tyckte om, men kände en kallelse att byta till att arbeta inom området mänskliga rättigheter, eftersom det var det arbete som min farfar gjorde. Han var avgörande för att etablera Nova Scotia Human Rights Commission och det är något som alltid har fastnat hos mig. Nu när jag kan göra det med unga människor är det en sann välsignelse och en gåva. Jag ser också behovet av att jämna ut spelplanen för alla. Som samhälle brottas vi ständigt med frågor om mänskliga rättigheter och social rättvisa, och det är mycket förvirrande för elever och barn att förstå. Jag ville verkligen hjälpa människor att lugna ner sig, prata öppet och ärligt och tänka på hur vi alla kan göra det här arbetet tillsammans.

För närvarande försöker jag göra varje skola i vår provins till en mer rättvis plats för alla elever. Detta innebär att varje elev kan gå in i en skola och känna att de kan uttrycka sig på vilket sätt de vill utan rädsla eller tvekan att andra kommer att trycka ner dem. Detta kan endast göras genom att etablera en kultur av acceptans, förståelse och förtroende i varje skola. Jag använder det jag har kallat ’Equity Teams’ (Jämlikhetsteam) för att uppnå detta mål. Först arbetar jag med personalen för att identifiera och ta itu med frågor om diskriminering, rasism eller fördomar av något slag och ger dem sedan de verktyg som krävs för att göra det på ett kompetent sätt. Därifrån engagerar jag eleverna i processen att identifiera och påpeka delar av deras skolmiljö som inte fungerar för dem ur ett rättvist perspektiv. Slutligen tittar jag på personalens undervisningsmetoder för att se till att de använder ett jämlikhetsperspektiv när de arbetar med sina elever.

Jag arbetar i ett område som kräver att jag regelbundet talar om ras och rasism. Jag ställs ibland inför okunnighet, missförstånd, orealistiska förväntningar och en genuin brist på förståelse från utbildare, elever och medlemmar i samhället. Detta är utan tvekan den svåraste delen av det jag gör, eftersom jag alltid måste skilja mina personliga känslor från mitt arbete. Den största tillgången jag har är förmågan att få människor att känna sig tillräckligt bekväma för att avslöja sina egna sårbarheter. Detta är nödvändigt eftersom vi inte kan få till stånd någon förändring utan ärlighet, och vi kan inte ha ärlighet om människor är rädda.

Jag använder Ungdomar för Mänskliga Rättigheter-undervisningspaketen som en av de viktigaste resurserna för Equity Teams. Specifikt på gymnasienivå där eleverna kan arbeta med Staff Lead Equity Team för att identifiera och främja mänskliga rättigheter i hela sin skola. På grundskole- och högstadienivå är paketen en resurs för personalen som använder dem som vägledning för att skapa lektioner och workshoppar.”