En kort historik om
mänskliga rättigheter

Magna Charta (1215)

Magna Charta, eller ”det stora frihetskontraktet”, som undertecknades av Englands kung år 1215, var en vändpunkt för de mänskliga rättigheterna.
Magna Charta, ”Det stora dokumentet”, var förmodligen det viktigaste av de tidiga influenserna på den omfattande historiska process som ledde till den grundlag som idag är norm inom den engelskspråkiga världen.

År 1215, efter det att Kung John av England hade kränkt ett antal gamla lagar och seder enligt vilka England hade styrts, tvingade hans undersåtar honom att signera Magna Charta, där det står vad som senare kom att betraktas som mänskliga rättigheter. Bland dem var kyrkans rättighet att vara fri från inblandning av regeringen, alla fria medborgares rättighet att äga och ärva egendom och att skyddas från orimliga skatter. Det fastställde rätten för änkor som ägde egendom att välja att inte gifta om sig, och fastställde principer för vederbörliga processer och likhet inför lagen. Där fanns även avdelningar som förbjöd mutor och tjänstefel av ämbetsmän.

Magna Charta ansågs allmänt som ett av de viktigaste juridiska dokumenten i utvecklingen av den moderna demokratin, och var vändpunkten i kampen för frihet.

Petition of Right (1628)

År 1628 skickade det engelska parlamentet detta utlåtande om medborgerliga friheter till kung Charles I.
Nästa dokumenterade milstolpe i utvecklingen av mänskliga rättigheter, var ”Petition of Right”, som skapades 1628 av det engelska parlamentet och skickades till Charles I som ett uttryck för medborgerliga friheter. När parlamentet hade vägrat att finansiera kungens impopulära utrikespolitik hade det lett till att hans regering utkrävde lån och inkvarterade trupper i medborgares hem som en ekonomisk åtgärd. Godtycklig arrestering och fängslande för att man motsatt sig dessa policyn hade i parlamentet framkallat en våldsam fientlighet mot Charles och George Villiers, hertigen av Buckingham. Petition of Right, som sir Edward Coke var upphov till, baserades på tidigare lagar och frihetsbrev och hävdade fyra principer: (1) Inga skatter får åläggas utan parlamentets godkännande, (2) Ingen undersåte får fängslas utan att orsaken anges (förnyad bekräftelse av rättigheten att kallas till domstol för förhör), (3) Inga soldater får inkvarteras hos medborgare, och (4) Krigslagar får inte användas i fredstid.

SKRIV PÅ NAMNINSAMLINGEN